Mina förberedelser inför dialys

Psykiskt välbefinnande

Är det normalt att jag är orolig inför behandlingen?

Det är helt förståeligt att du är orolig inför den kommande behandlingen. Du kanske är rädd för förändringarna i ditt dagliga liv eller undrar om du kommer att klara av de utmaningar som väntar. Kanske oroar du dig för hur du ska kunna passa in behandlingen i din vardag och ändå kunna utföra de aktiviteter som är viktiga för dig. Kanske oroar du dig också för vad vänner och andra människor ska tycka om din dialysbehandling. Många patienter mår bättre efter att ha pratat med andra dialyspatienter. Det finns många självhjälpsprogram för dialyspatienter med den typ av behandling du valt - fråga din vårdpersonal om stöd och råd. Var dock medveten om att en försening av den nödvändiga starten av din dialysbehandling kan ha skadliga effekter på ditt hälsotillstånd.

Följande tips kan hjälpa dig att förbereda dig för din behandling.

• Hemodialys: Be personalen visa dig runt på dialysen och visa dig din dialysplats innan du börjar dialysen för första gången. På så sätt kan du bekanta dig med den nya miljön och personalen i förväg. Det kan finnas möjlighet att få titta på dialysmaskinen och dialysatorn. Detta kan hjälpa dig att avdramatisera r behandlingen.
• Transplantation: Fråga din läkare om information om transplantation. Din läkare kommer också att samordna förberedelserna inför en kommande transplantation.
• Peritoneal dialys: Fråga din dialysmottagning om det är möjligt att utbyta information med andra dialyspatienter. Medpatienter kan förstå dig och dina farhågor mycket väl och kan säkert ge dig användbara tips för att hantera dem. Be din vårdpersonal förmedla kontakt.
• Allmänt: Skriv ned frågor före viktiga samtal. På så sätt glömmer du inte viktig information och du får en struktur under samtalet.
• Dela din oro med din vårdpersonal: Den består av erfaren vårdpersonal som redan har tagit hand om och gett råd till många patienter i samma situation.

Arbete och dialys

Dialysbehandling kan vara svårt att kombinera med arbete. För många människor är dock arbetet en viktig del av deras sociala liv, det ger struktur i vardagen och kan vara viktigt för välbefinnandet. Ur ekonomisk synvinkel kan det också vara viktigt att fortsätta arbeta.

Viktigt: Prata med din läkare om och i vilken utsträckning du kan fortsätta att arbeta. Kom ihåg att dialysen ger dig den kraft du behöver i vardagen och att behandlingen därför är obligatorisk. Om du har ett allvarligt funktionshinder har du ofta rätt till anpassningar på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om särskilt skydd mot uppsägning, befrielse från övertid, extra ledighet och utformning av en arbetsplats som är lämplig för personer med funktionsnedsättning.

Allmänna rekomendationer

I följande avsnitt kan du läsa om några aspekter av matintag som kan spela en viktig roll för dig.

Protein
Eftersom dialys är en behandling som leder till förlust, eller katabolism av proteiner måste du därför se till att du får i dig tillräckligt med protein och energi genom kosten. Bra proteinkällor är bland annat fisk, fågel, magra- och växtbaserade mejeriprodukter och baljväxter. Rådgör med din läkare eller dietist för att lära dig mer om ditt proteinintag.

Salt
Patienter med njursjukdom rekommenderas vanligtvis att begränsa sitt saltintag. Detta beror på att salt binder överskottsvatten i kroppen och påverkar blodtrycket. Dessutom ökar ett överdrivet saltintag törsten. Eftersom salt ofta tillsätts i industriellt framställda livsmedel får många människor i sig mer salt än det rekommenderade dagliga intaget. Försök därför att undvika färdigmat och experimentera istället med örter och kryddor.

Fosfat
Vid njursvikt utsöndras ofta inte fosfat i tillräcklig mängd, det kan vara så även för de som har daglig dialys. Är fosfatvärdet högt kan det vara viktigt att begränsa det dagliga intaget av fosfat. Undvik därför snabbmat och helfabrikat. Utöver det kan du också behöva ta fosfatbindande läkemedel enligt din läkares ordination. Se till att alltid bära med dig dina fosfatbindare så att du har dem tillhands även vid spontana måltider.

Vätskeintag
På grund av din njursjukdom kan din urinproduktion vara (kraftigt) begränsad. Därför kan det vara nödvändigt att inte dricka för mycket vätska för att inte ytterligare belasta dina njurar. Eftersom det kan skilja sig mellan olika patienter bör du fråga din läkare om din personliga rekommendation för vätskeintag. Kom också ihåg att vätska inte bara finnas i drycker utan också i många livsmedel, t.ex. soppor, frukt, yoghurt och glass.
Du bör undvika läskedrycker som innehåller mycket socker eller kalium och drick annat istället, så som vatten eller te. Vätskeintag handlar om att hitta en balans mellan vätskeintag och vätskeutflöde.

Diabetes
Många patienter med njursjukdom har också diabetes mellitus, vilket kräver en noggrann blodsockerkontroll. Att kontrollera blodsockernivåerna är viktigt för hjärtat och blodkärlen. Var noga med att dra ner på ditt intag av socker, sötsaker och sockerhaltiga drycker. Be din behandlande läkare om kostrekommendationer. Har du diabetsläkemedel utskrivna är det viktigt att ta dem enligt ordination för att få bättre kontroll på ditt blodsocker.

Högt- eller lågt blodtryck

Många faktorer kan orsaka en förändring av ditt blodtryck, bland annat vätskebalansen, fysisk aktivitet och känslomässigt tillstånd. Kom ihåg att mediciner också kan påverka blodtrycket. Högt blodtryck kallas hypertoni. Hos dialyspatienter är orsaken till högt blodtryck mycket ofta ackumulering av överskottsvatten. Lågt blodtryck kallas hypotoni. Även lågt blodtryck kan orsakas av medicinering. Om man under dialysbehandlingen tar bort för mycket överskottsvatten eller om man tar bort det för snabbt, kan det leda till att blodtrycket sjunker.

Tecken på högt blodtryck kan vara:

• Huvudvärk, särskilt på morgonen
• Sömnsvårigheter
• Nervositet
• Ringande i öronen
• Trötthet/lätt trötthet
• Näsblod
• Andnöd
• Röd i ansiktet
• Illamående

Om ditt blodtryck är ovanligt högt eller lågt när du mäter det själv, informerar du din vårdpersonal.

Kroppstemperatur

En förhöjd kroppstemperatur kan tyda på en begynnande eller befintlig infektion. För de flesta människor ligger den normala kroppstemperaturen mellan 36 °C och 37 °C och varierar under dagen. Genom att kontrollera den regelbundet får du reda på din normala temperatur. I vissa fall kan en normal kroppstemperatur dock inte utesluta en infektion. 

Feber

En kroppstemperatur på 38 °C eller mer tyder på feber. Feber kan ha många orsaker. Infektioner i kärlacessen är särskilt viktigt att ha koll på, om de inte diagnostiseras och behandlas i tid kan de orsaka oönskade konsekvenser. Feber är ett vanligt tecken på infektion, kroppstemperaturen stiger när immunförsvaret hanterar smittämnen och inflammation. Informera din vårdpersonal så snart som möjligt om du får feber.

Din målvikt

När njurarna försämras störs patientens vätskebalans allt mer. Detta kan leda till ett överskott av kroppsvatten, även kallat övervätskning. Graden av vätskeöverbelastning bestäms med hjälp av olika undersökningsmetoder och därefter fastställs en målvikt. Ett av målen för varje dialysbehandling är att uppnå den bestämda målvikten genom ultrafiltrering. Detta kallas din torrvikt. Därför är det också viktigt att dagligen dokumentera din faktiska vikt.

• För att undvika fel vid vägningen bör du bära likvärdiga kläder varje gång du väger dig
• Väg dig alltid vid samma tidpunkt på dagen med samma våg

Övervätskning

Om din vikt ligger över din målvikt kan detta tyda på övervätskning. Tecken på detta kan vara: 

• Förhöjt blodtryck 
• Vätskeansamling (till exempel ödem i ögonlock och underben)
• Andnöd
• Hosta

På lång sikt kan överbelastning på hjärtat genom övervätskning leda till hjärtsvikt och/eller kranskärlssjukdom. För att undvika dessa sekundära sjukdomar är det viktigt att hålla ett öga på din vätskebalans. 

Vätskebrist

Om din vikt ligger under din målvikt kan detta tyda på en vätskebrist. Tecken på detta kan vara:

• Lågt blodtryck
• Blodtrycksfall
• Trötthet
• Yrsel
• Heshet

Orsaken till viktnedgången måste klargöras med din vårdpersonal.

Dokumentera ditt hälsotillstånd

En fullständig och noggrann dokumentation av ditt allmänna hälsotillstånd är nödvändig för att din dialysläkare och vårdpersonal ska kunna få en uppfattning om ditt hälsotillstånd och dialysbehandlingens förlopp om du är hemdialyspatient. Vad du ska dokumentera finns i dina behandlingsinstruktioner, som du får av din dialysläkare och vårdpersonalen.

Förändringar i familjelivet: Det är också en del av förberedelserna för att förebygga komplikationer

Du kan behöva arbeta mindre än tidigare.

På grund av förändrad njurfunktion och den påverkan det har på kroppen kan det hända att du inte känner dig lika vältränad som tidigare och att du måste begränsa din arbetsbelastning. Den tid som behövs för behandlingen bör också beaktas. Du kanske vill överväga att prata öppet med din arbetsgivare om din arbetsförmåga och tillsammans komma överens om en lösning som är bra för dig och din hälsa.

Du kan behöva mer support när det gäller hushållsarbete.

Beroende på ditt hälsotillstånd och din dialysordination kan du känna dig trött efter din dialysbehandling och sakna energi för att göra hushållsarbetet. Om detta är ett problem på sikt, tänk på att få stöd i form av hemtjänst. Du bör också komma ihåg att ta extra hand om din kärlaccess under de aktiviteter du behöver göra.

Du kanske måste förändra din matlagning.

Som dialyspatient kan du behöva vara extra medveten om vissa ingredienser som kalium, fosfat, salt och vätska, så du kan behöva göra ändringar i recepten. Var kreativ och använd örter som krydda för att minska saltinnehållet i maten. En dietist kan stödja dig under de första dagarna. Du kan hitta goda recept för dialyspatienter här (engelsk hemsida).

Du kan behöva stöd för ditt mentala välbefinnande.

Det är inte alltid lätt att leva med och acceptera en kronisk sjukdom. Det kan vara svårt att upprätthålla en sund optimism, särskilt när man mår fysiskt dåligt. Prata med familj eller vänner om dina känslor och involvera de personer du litar på i ditt liv. Du kan känna att du trots stödet från din omgivning inte klarar av din situation och att du inte ser någon utväg. Då bör du söka hjälp hos en professionell terapeut. Denna person kan hjälpa dig att hantera dina känslor.

Du måste omfördela din tid.

Kronisk njursjukdom tar mycket tid i anspråk, allt från besök hos njurläkare till själva behandlingen. Det är dock viktigt att du utför din behandling regelbundet, enligt läkarens ordination. Försök att se på behandlingen ur ett annat perspektiv: dialystid är livstid! Några av dina avkopplande favoritaktiviteter som att läsa, sudoku, lyssna på musik, etc. kan göras under dialys. Det kan hjälpa att lägga in behandlingen i dagliga rutiner som alltid är desamma. Som hempatient kan det handla om att ha en bok förberedd eller att som patient på mottagningen ta med sig sin surfplatta. Att ha samma rutiner kan ge trygghet och bidra till att minska stress.

Ni kommer att uppleva en ny form av sammahållning.

Att hantera kronisk njursjukdom är en utmaning för hela familjen. Nära sammanhållning och öppen kommunikation är oumbärliga, särskilt nu. Var ärlig med hur du mår genom att öppet ta upp problem och hitta lösningar tillsammans. När er nya dagliga rutin väl är etablerad kommer ni att vara stolta över vad ni har bemästrat tillsammans.

Att välja rätt behandlingsalternativ kan hjälpa dig att upprätthålla livstil och hålla dig i form. Se i nästa följande avsnitt patienter som delar med sig av sina erfarenheter av dialys. Kanske befinner du dig en liknande situation?

Läs mer om hur det känns att vara en familjemedlem och hur familjen kan stödja en patient.

Eftersom förebyggande av komplikationer också är en viktig del av dialys, kan du läsa mer av det i nästa avsnitt.